glädje=kärlek?
Igår när jag kom hem efter att ha gått med en kille hem mådde jag så jääävla bra! Jag vet inte om jag någonsin har varit så säker på mig själv och lycklig. Jag var helt enkelt snyggast, bäst, mest perfekt, vältränad, hade bäst personlighet, var roligast, snällast, sexigast, smartast...och jaa, allt positivt man kan komma på typ. Jag hoppas att ni också har känt så någon gång eller kommer att känna så! Men sen blev jag lite fundersam sådär...började fundera på varför jag kände mig så övermäktig. Analysera liksom som jag är så bra på:P och jag kom på att det enda jag hade gjort var ju att umgås med en kille som jag är ganska bra kompis med. Så ska det då betyda att jag är kär i honom? För det känns som om jag inte kan vara kär i honom....asså jag tycker ju inte han är särskilt snygg eller nåt utan...han är bara schysst liksom. Jag tror problemet är att jag har killbrist. Jag börjar bli så desperat att jag blir glad av att vara med vilken kille som helst. Fy faaaan. Så får det inte bli. Fast det är typ så. Nej jag måste se till att lära mig mina känslor lite bättre. Jag har varit kär och jag vet att det här inte är samma sak. Frågan är om man kan vara kär på olika sätt med olika människor. Fast nej när jag tänker efter så kan jag ju inte vara kär i honom. Bra. Nu har jag kommit fram till det!
Tänkte prata lite om min kompis också. Jag vet inte hur hon gör men på något sätt så blir alla killar som hon är bra kompis med kära i henne. Jag vet inte, jag tycker inte hon är så jättesnygg....asså hon är väl söt liksom men inget speciellt. Men det är skitsnygga killar som gillar henne! Man kanske borde börja vara som henne så kommer jag få massor med killar:P Så en av hennes bästa killkompisar har typ sagt till henne att han gillar henne och hon har sagt att hon bara vill vara kompis med honom och idag tror jag hon skulle träffa honom för hon verkade så himla konstig.
Det var jättekonstigt för den kiilen hade tydligen bjudit med mina två kompisar på en fest och när de hade kommit dit hade det varit asmånga som typ rökte på och liksom överallt rullade man marijuanacigaretter och en kille typ tog ut sprutor från kylskåpet...helt sjukt. Nej dricka och röka visst, men droger? Det finns väl en anledning till att man har hört vad man har hört om droger och sånt. Ett gram fel och man kan dö liksom. Hur kul har man då? Tycker dom att det är värt det då att ha lite kul när någon har dött? Jag vet inte det kanske är samma sak med alkohol men det känns som om i alla fall när jag och mina kompisar dricker så har vi ju kontroll. Vi vet var gränsen går och vi siktar inte efter att bli så fulla som möjligt utan att ha så kul som möjligt vilket är två helt olika saker. Vi är jävligt smarta helt enkelt utan att vara jävligt tråkiga. Fan vad bra vi är.
Godis eller middag? Något ska det väl bli nu frågan är bara vad....båda kanske...
Kommentarer
Trackback
