the space without a face

Det var meningen att vi skulle åka till en festlokal, känd för alla fjortisfester. Men vi skulle inte åka på fjortisfest utan på en fest som min kompis (okej jag har inte träffat honom på typ ett år och känner honom knappt men jag blev ju inbjuden så) arrangerade. Och ska man på fest i lokal med typ fyrahundra pers så var det självklart för mig och mina kompisar att vi skulle dricka. Vi var ju tvugna att tagga till liksom :P Eftersom man inte fick ta med sig alkohol in i lokalen så fick vi förfesta hos en kompis. Jag och M taggade mer och mer och eftersom vi inte hade så mycket tid var vi tvugna att dricka ganska mycket ganska snabbt. Problemet då är ju att man inte märker riktigt hur stor inverkan alkoholen har på en. 

Så vi åkte iväg på bussen, då var jag fortfarande ganska ...kontrollerad. Min kompis, M började prata alla språk hon "kunde", typ norska, tyska och framförallt engelska. På tunnelbanan började jag också bli ganska så väldigt lullig och by the time vi kom ut från tunnelbanan för att ta taxi behövde jag stödja mig på en kompis men ramlade ändå..hehe...Men vaken var jag i alla fall, have mercy. Som ni märker så blev det bara värre och värre och när det var dags att stiga ur taxin...okej från att taxin började åka kommer jag inte ihåg så mycket ända tills jag låg på en gräsmatta utanför lokalen med M. Vi kunde inte längre varken gå eller stå, alltså antagligen inte komma in resonerade vi. Våra kompisar gick in medan vi stannade utanför för att nyktra till lite. Då var stämningen fortfarande ganska bra och M pratade på på engelska. Vi kom överens om att snart skulle vi nyktra till och då kunna gå in. Men tiden gick och inte blev vi nyktrare inte. M började gråta och prata om att hon skulle dö. Eller det kanske var efter att föräldravandrarna hade kommit...jag kommer inte ihåg så jätteskarpt som ni kanske förstår. 

I alla fall kom det föräldravandrare och det var nog ganska tur det. Jag tror att M sa något i den stilen till dem också "Jag brukar inte gilla föräldravandrare men nu är det nog tur att ni är här". Vid det laget hade både hon och jag spytt jag vet inte hur många gånger. Jag hade (tro det eller ej) lyckats gå iväg och kissa. Men inte kände vi oss nyktrare. Nejnej. Föräldravandrarna började prata om att vi skulle åka hem, nej hem skulle jag inte! Skulle mamma se mig så...jag vågar inte ens tänka på det. De började till och med prata om att "men då får ni åka hem med någon i uniform" jag antog att det var polis (eller hur?) och började protestera vilt. Nej vi skulle sova hos P! Det förstod dem och helt plötsligt hade de hämtat P och hem skulle vi. En taxi stod där och jo, det var nog dags att åka hem, även om vi fortfarande inte (jag och M alltså) hade gått in i lokalen. Efter några meter med taxin var det dags för nästa spya. "STANNA BILEN!" Också öppnade jag dörren och spydde. Sedan följde en ytterst oklar taxiresa. M satt och grät och var övertygad om att hon skulle dö. Jag satt och skrattade åt M för jag tyckte det var ganska komiskt att hon trodde någonting så konstigt. Och mitt i allt satt P och försökte trösta M. Tydligen var A också med i bilen men det fick jag reda på dagen efter. Jag kanske till och med somnade vad vet jag. 

När vi var framme skulle jag i alla fall betala med mitt kort. Skriva under skulle jag också göra och efter att ha upptäckt att bokstäverna var uppochner vände jag på kvittot och hittade platsen där jag skulle skriva, jag skrev mitt namn (tror jag i alla fall, jag kommer ihåg att jag var jätte stolt över att det blev så snyggt) och sen skulle vi gå in. M ville spy lite innan men även om hon stoppade ner fan hela handen i halsen hade hon redan spytt ut allt. Vi gick in, drog av oss våra klänningar och somnade.

Vi vaknade samtidigt allihop och började skratta åt vilken jävla spårad kväll det hade varit. Jag tror inte att någon hade blivit helt nykter än till och med. Vi började försöka komma ihåg och fyllde i varandras luckor, så gott det gick i alla fall. Tydligen hade festen där inne varit astråkig också så vem vet, det kanske var lika bra att vi inte gick in. Efter ett tag öppnade jag min plånbok och upptäckte att jag inte hade satt in mitt kort igen....vad hade jag gjort med det då? Vi gick ut på uppfarten och jo där låg det i solen, fyfan vad klantig man kan vara. Men ändå ha sjukt tur att det låg kvar där. Dags att gå upp och äta. Nej usch, inte vad min mage ville, bara tanken på mat och jag började må riktigt illa. Jag gick snabbare och snabbare ut i trädgården och sen kom det. Resten av allt som hag hade druckit innan. Sen mådde jag i alla fall relativt bra och gick in och åt lite. Vi ringde några andra av våra kompisar som hade varitdär under kvällen för att höra dels hur de hade haft det och dels, ja hur vi hade haft det och vad vi hade gjort. Inga större överraskningar och det var ju skönt. 

Så, jag tror det var allt. Eller ja, det mesta i alla fall. Tänkte att om jag kanske skrev det här nu så skulle de som läser det här, som fortfarande inte haft en sån här kväll, undvika att göra samma misstag som jag gjorde. Det är inte smart att dricka mycket sprit snabbt, kom ihåg det! Det förstör hela kvällen och kanske även dagen efter. Man kan ha jättekul med alkohol i rätt mängder men missbrukar man det så blir det inte kul! (även om man kan tro det). 

Det här var väl ett bättre inlägg än att bara skriva "jag ska gå på fest" eller? Jag vet inte, kanske skulle det ha varit bättre om ni inte visste vilken helg jag hade. Men nu vet ni. Fast snälla kom ihåg att jag är inte sån, det här var en engångshändelse och jag har lärt mig av mina misstag nu. Hoppas att ni också kan lära er lite grann i alla fall. (:

Jag är glad att både jag och M lever i alla fall! Men oj vad fel det hade kunnat gå...Jag vill inte ens tänka på det. 

Så drick ansvarsfullt nu! Det är inte töntigt, det är bra och roligt. Och smart. Och...jaa bra helt enkelt. 

Det här var mitt misstag: