the space without a face

Mina syskon är inte hemma heller. Det gör den här kvällen gaaanska så tråkig. Har precis kommit hem från en liten tripp utomlands (det är därför jag har varit så dålig med uppdateringen) så jag är lite ringrostig på det där med att gå ut med kompisar och så. Plus att jag fick ont i huvudet i kväll som jag redan har sagt så istället för att typ köra nåt förkrök hos en kompis och sedan åka på något slags poolparty (?) hos en kille som jag inte alls gillar så blev det till att sitta hemma ensam (jo, mamma var hemma också men hon räknas inte) med lite glass och mycket kolasås och jag vet inte...TV...har kollat lite fråga olle, lite sex and the city. Sånt som är bra för själen när man är deprimerad helt enkelt (: 

Fick nyss en ny kompis på facebook, yeeey här är man poppis asså ;) nej fan vad jag blir deppig av att inte kunna lyssna på musik :( får mig bara känna mig ännu mer ensam. Jag vill ha en pojkvän!!!!!!!!!!!!

Men vad är det för fel på mig? Jag tror jag har någon konstig dragningskraft eller någonting som gör så att alla killar som jag vill ha, säger nej av någon konstig anledning. Och alla som jag inte vill ha dras till mig som flugor. Dom jag inte vill ha behöver inte därför vara som flugor...De kan vara jättegulliga mysiga snälla killar men jag vill inte ha snälla mysiga...eller jo det också...men jag vill att de ska ha självförtroende! Jag tror att det är nyckeln till mitt hjärta. Och killarna som har börjat gilla mig har på något sätt blivit väldigt osäkra när de har varit runt mig och det gillar jag bara inte. Jag tycker det är obehagligt med osäkra killar omkring mig. Faktiskt. Tyvärr alla osäkra killar däromkring, men mig kan ni inte få. Det finns massa tjejer därute som tycker det är gulligt och så men jag gillar det inte. Så är det bara. 

Drömde nyligen att jag strulade med min pappas nya tjejs son, vilket också är min storebrors bästa kompis. Inte bra. (jag vet, ganska komplicerat) Det skulle bli ett sjukt drama. Det är inte som att jag är kär i honom eller någonting. Han är bara snygg och ...ja självsäker. Och det är ju allt som behöver för att jag inte ska ogilla personen i alla fall. Men snälla snälla, snälla! Låt mig bli riktigt jävla kär i en riktigt snygg kille som är helt underbar och sen kan jag jaga honom lite och sen kan han bli kär i mig också och vi kan ha ett riktigt mysigt förhållande tills båda kommer överens om att det borde ta slut. Jag tänkte på det förut. Att i Sex and the City, där hittar de ju nya killar hela tiden. Det är därifrån all drama kommer liksom. Men det svåra för oss vanliga tjejer, det är ju att hitta killen som man gillar till att börja med. För dem handlar det oftast om "gillar han mig eller inte" , men för mig är det tvärtom, gillar jag honom eller inte? Jag kan bara inte hitta någon kille som jag gillar. Jag vill bli käääääääääär! Jag ska kolla upp vad den där guden heter som skjuter pilar och så ska jag se till så att han hittar mig! Nu ska jag fan bli kär, no matter what! So long och godnatt! Nu ska jag sova!