Is it worth it?
Har suttit och tittat på The City typ hela dagen...Adam var otrogen mot Allie och fortsätter att förneka det, jävla skit. Ska alla killar vara så eller är det bara vissa som är skitar? Får mig att fundera på om det är värt att vänta på min kärlek, att någonting ska hända mellan oss. Eller det kanske bara är bäst att vara singel hela livet? Kanske är det det man egentligen är lyckligast av, bara att samhället har fått oss att tro att människan kommer i par.
Vid närmare eftertanke litar jag nog mer på samhället än The City just nu. Jag vill ha en pojkvän och jag vet vem jag vill ha.
Förresten drömde jag om honom igårnatt. Ni kan inte förstå hur överlycklig jag blev! Jag vaknade dels med känslan tack Gud för att du lät mig drömma om honom, äntligen. Men sen kom känslan fan att det inte var verklighet... Drömde i alla fall att jag träffade honom och han tog mig åt sidan och sa att jag var den enda han ville ha, även om han hade tvekat så, nu när han såg mig igen, så visste han. Bara jag fanns där, det var mig han ville ha och ingen annan. Mitt hjärta fylldes med så mycket att det blev svårt att andas, så i drömmen fick jag svårt att få ur mig någonting alls men jag svarade viskandes att han var allt jag ville ha också. Jag har nog aldrig någonsin haft en så romantisk dröm... Den var så himla kärleksfull liksom, det går inte att beskriva, allt jag har velat drömma den senaste veckan sattes ihop till den perfekta drömmen och det var bara... underbart. Och har jag väl börjat drömma om honom så finns det väl ingen tvekan antar jag- jag är kär.
Gud vad har jag gett mig in på
I think I'm in love
Jag VET att jag är jättedålig på att uppdatera, men det är faktiskt inte så lätt när man har en hemlig blogg så man liksom måste blogga när ingen ser eller hör... Men nu tar jag mig tid bara för er skull!
Tänkte berätta lite om vad som händer. Jag letar pojkvän desperat! Problemen som gör att jag fortfarande är singel är inte att jag är ful eller tråkig eller så, tvärtom, jag har hundratusentals som suktar efter mig ;) hehe nej men jag är faktiskt seriöst bland de snyggare/sötare, kunde jag lägga upp en bild skulle jag göra det så ni kunde hålla med mig haha :P Problemet är inte heller att jag inte har tid för en pojkvän eller att mina kompisar inte tillåter det (?) okej, konstig anledning men det är inget sånt i alla fall. Anledningen är helt enkelt att jag gillar en kille och ingen annan will do. Den här killen, Mr. X , träffar jag inte så ofta, men när jag träffar honom faller jag mer och mer... eller jag tror i alla fall att jag gör det. För han är den enda jag tänker på och jag kan inte tänka mig att göra något med någon annan. Så det måste väl betyda någonting? Även fast jag inte känner honom egentligen... Fan att han inte bara kan bjuda ut mig och sen kan vi skicka massa gulliga sms till varandra, såna där som man öppnar och ler liksom. Åh, vad jag saknar det.
Men sån som jag är så tror jag ju att det finns en mening med allting...eller något sånt. Så antingen är det inte meningen att han och jag ska vara med varandra, ellerrrr så vill Gud, eller vem det nu är som bestämmer här omkring, att jag ska bli lite mer handlingskraftig och ta saken i egna händer. Hmm...jag tror ju starkt på att vi är ämnade för varandra, i alla fall i en liten tid så det andra alternativet får det bli!
Jag får kanske göra så att jag tar tag i det här lite mera i stället för att bara vänta på att han ska göra något. För jag är ju faktiskt ganska så väldigt säker på att han gillar mig....så jag behöver bara ge honom lite riktlinjer!
Jag gillar att jag alltid kommer fram till så bra saker när jag skriver på bloggen! Bara därför tänker jag lägga upp världens bästa som för alltid kommer visa vägen för mig, det här är precis så jag vill att mitt förhållande ska se ut:
