Dagbok
Okej, jag vet inte hur länge sen det var som jag skrev något på den här bloggen... Men jag vet varför! Jag har alltid haft lite av ett behov av att få ur mig vad jag tänker och så och då är det ju jättebra att ha en blogg. Men så i Juli så kom jag på, eftersom att jag inte har låtit någon få reda på att jag har den här bloggen, så är det ju nästan ingen som läser den... MEN då tänkte jag att jag kanske inte behöver någon blogg, eller bara behöver en blogg för att skriva om lite mer allmänna grejer som typ om jag har sett någon ny biofilm eller något sånt, sånt som kanske inte brukar vara så jättekul att läsa om men som jag faktiskt tycker att jag kan... göra lite roligare liksom.
Så nu har jag, i juli, startat min egna dagbok på datorn! Och jag älskar det! Att inte ha den här pressen av att skaffa läsare utan bara skriva för sig själv. Plus att jag slipper skriva på papper, det klarar jag inte av. Om jag sitter kanske fem minuter ibland och kanske tjugo minuter ibland så får jag ihop så mycket mer tankar och känslor än om jag skulle skriva i en blogg. Så jag har det här programmet OneNote på datorn som verkligen är jättebra! Ni som har det borde testa om ni inte har gjort det. Där har jag en "Notebook" som är själva dagboken, sen har jag också indelat i boken de olika månaderna, och sen har jag i månaderna, en flik för varje dag vilket gör det jätteenkelt att hitta överallt.
Det finns dagar som jag inte hinner att skriva om eller inte orkar eller inte vill eller helt enkelt glömmer bort. Men eftersom jag gillar att skriva så mycket så händer det faktiskt inte så ofta att jag hoppar över dagar. Det känns som om man får en..djupare kontakt med sig själv (ja, det låter nog hur töntigt och..lame som helst, men ibland är det svårt att hitta de rätta uttrycken för det man känner). Jag som ofta har svårt att veta vad jag känner, jag tror att jag gillar någon och sen efter ett tag kanske det slår mig att jag inte alls gillar den här personen, då är det jättebra för mig att skriva vad jag känner och verkligen tänka efter. Tänka vad jag vill och inte vill och ställa mig de frågor som jag kanske annars skulle tänka lite kort och sen glömma bort, och nu finns de där så länge jag vill spara dem, bara att gå tillbaka och kolla hur mitt liv var i till exempel september 2009. Och det är lite det som är så kul, att om tio år så kommer jag kunna läsa det här som en bok. Vad jag tänkte och kände när jag var sexton år. Kanske tänka shit vad jag var omogen eller bara glädjas åt gamla minnen med mera. Kanske till och med lära mig något av mig själv, vem vet?
Jag älskar det i alla fall och ska försöka fortsätta så länge jag kan. För mitt eget nöje, nu och i framtiden, och också för att bli säkrare på mig själv och mina åsikter.
Kan bara säga en sak: Börja skriv dagbok! It will do you well
och så en liten höstbild jag har tagit själv
Kommentarer
Trackback
