the space without a face

Det kanske inte märks, eller så gör det det, men jag har väldigt mycket att få ur mig. Enda anledningen till att jag inte skriver ner detta i bloggen är väl att jag har min lilla dagbok på datorn som jag skriver i så slipper jag hålla på med att ladda upp saker och så, bara skriva för mig själv, slippa förklara för jag förstår ju mig själv automatiskt.

På senaste tiden har jag i alla fall:

Inte sett Avatar!

Typ skaffat pojkvän... till kanske 90% eller så, vi har inte sagt att vi är tillsammans men jag skulle nog säga att vi är det.

Kollat Paradise Hotel som en galning, älskar det programmet alltså

Också börjat kolla deltagarnas bloggar. Cimons blogg är så jävla skön, han är så ärlig och öppen. Sjukt bra helt enkelt.

Funderat på att börja knarka (ja, jag är seriös, typ röka på men jag vet inte, min kompis vill men jag vet varken ut eller in..)

Skrivit musikhistoria. Snart är jag känd.

Påmints om hur bra mina drömmar passar mig. Ingenting ska stå emellan.

Insett att jag nog inte gillar min blivande pojkvän så mycket, men tillräckligt för att ge honom min tid ett tag.

blivit trött på att skriva ut vad jag känner. Jag måste gråta.

Ja det var väl det. Mitt liv är nog inte så intressant. Vad av det här är ens riktiga saker liksom? Men det är ju inte det som är meningen heller. Jag .. behöver bara skriva ibland. Och skriva och veta att någon faktiskt kommer läsa det. Man känner sig mer behövd på något sätt. Eller jag vette fan. Något i den stilen.